Axel Vinter Persson

Lät dom komma tillbaka



Jag fann en resa genom sensommarens första ansikte

satt med näsan tryckt mot de varma skuggorna

och lät åren komma tillbaka

Hur dem spelade mig i händerna, satte sig i system

jag aldrig ville lära mig

& den största kärleken var den utan

kropp eller samvete


den som bara fanns därute

men krävde långa dykningar

till botten av krympande

solnedgångar


Vill att ni ska veta

att jag fortfarande finns att hitta

i de mest tummade böckerna

på de smutsigaste taken

Fortfarande,

med näsan tryckt mot de varma skuggorna

låter jag er komma tillbaka.