Axel Vinter Persson

Eftersom ingen orkar läsa eller kommentera min expedition i det absurda på ett välkänt community känner jag mig nödgad att lägga upp historien/kortnovellen här. Det är inte så att det är större chans att någon ser den här, snarare tvärtom, men jag vill att den ska finnas överallt. Jag tycker själv att den är det roligaste och mest tragiska jag har skrivit och kan således därför inte släppa taget om den.

För er som inte läst den än; mycket nöje.


Det var en sönderfrusen helgkväll, minns inte om det var fredag eller lördag. Kunde lika gärna vara söndag. Jag tände en taskigt rullad cigarett och ställde mig att spana ut genom mina gardiner. Såg som vanligt ett gängbråk, någon brud som blev sparkad i baken av en söndersupen pojkvän, några äckliga natthundar som lekte apport med ett båtben i parken. Cigaretten smakade flingor med mjölk och jag blev hungrig. Öppnade skafferiet och tog fram flingpaketet och hällde upp en stor skål gammeldags mjölk. I med flingorna. Hittade en vattnig chili i kylskåpet, skivade över skiten och åt i tystnad. Bordsduken var fläckig och jag drog fingrarna över vad som kunde vara spagetti carbonara. En ilning av njutning sökte sig nedför ryggraden och jag kände hur det kittlade till i mellangärdet. Dumpade resterna av mjölkmiddagen i vasken och gick in i vardagsrummet. Slog på tv:n som visade övernaturligt i repris. Blev kåt och drog lite. Inget hände och jag tände en ny cigg. Skrattade högt när programledaren tyckte sig höra "extrapris på smör" i ett mörkt rum. Jag hade hört "flexa så du dör". Riktigt roligt.


Somnade visst och vaknade upp av att rummet kändes större. Drog i kuken igen. Samma visa. Kände mig törstig och öppnade barskåpet. Hade bara slattar av allt möjligt. Jag blandade mig en djävel på kahlua, midori och farmors äppelmust. Efter några glas mådde jag bra, dansade och visksjöng med i texterna på skivan Majken gett mig. Blandskiva, indie eller nåt, alla band hette något fyndigt. Fick mig att tänka på Göteborg. Som omslag hade Majken gjort ett collage av damtidningar. Hon hade inte kunnat hålla sig utan hade döpt skiten till Fyndskivan. Mådde kokettdåligt och associerade direkt till sent 70-tal, möjligtvis tidigt 80. Sällskapsresan fick mig alltid att vilja köpa knäckebröd och fimpa cigaretterna i en åsneröv. Bra uppväxt. Hörde ett ljud från sovrummet och gick för att undersöka. Fönstret stod på vid gavel och tanten mittemots gamla hankatt idkade knull med hustrumisshandlaren över gårdens prisvinnande siames. Blev trött och slängde in kärleksparet i garderoben.


Återvände till vardagsrummet där skivan var slut. Tänkte på att Majken gillade hämtmat. Hade flera gånger försökt få henne att börja laga eget men den invändningen verkade snarare sporra henne till att köpa mer. Vilken värdelös person hon var, Majken. Själv var jag stolt över mina 156 kilon. Hade jobbat för dom. Varje gång jag gick förbi spegeln i hallen flörtade jag med bilden som kom emot mig. Kunde stå där i timmar. Ibland, om jag ville vara riktigt kinky, smorde jag in mig med olivoljan jag fått i 30-årspresent. Extra jungfru, extra fin. Som jag. Fick ett infall, hämtade oljan och skred till verket. Hallens dunkla ljus spelade perfekt över min skinande buk. Drog handen över kärlekshandtagen och rös.


Efter en halvtimme fick jag nog. Det hade redan från början känts som att en lång session inte var på tapeten. Drog ut en byrålåda och fann en megapåse ostkrokar. Tog med mig påsen ut på balkongen och åt i tystnad. Kylan fick mig kissnödig men orkade inte ta mig till toan. Kissade i påsen och slängde den över räcket. Jag fnissade högt när ljudet från påse + kiss + ostkrokar möter asfalt nådde mina öron. Jag tände en, blev kvar på balkongen en stund. Tänkte på mamma och pappa. Fina människor med smutsiga naglar. Cigaretten smakade valpnos och havtorn. Började plötsligt vurma för skärgården och gick in igen och ut på nätet. Letade efter tänkbara stugor att hyra. Behövde inte oroa mig för husbrist. Lågsäsong. Bokade ett gammalt ruckel långt åt helvete ut i Trosa skärgård. Det luktade säkert bark och toapapper där. Alternativt myggstift och krut. Fick en stark lust att höra av mig till morfar. Han hade varit död i 15 år men de övernaturliga programledarna på tv kunde säkert hjälpa. Skrev ett mail till dom och frågade om de kunde hjälpa mig fråga morfar a) varför han hade tafsat på mamma när hon var liten och b) hur lång tid det tar att få till en riktigt prydlig skepparkrans. Kunde redan höra hur snacket gick runt planeringsbordet, hur det bokades biljetter till Sverige och hur de konstaterade att detta kunde vara deras mest spännande uppdrag hitills.


Drog lite igen. Knappt förnimbar succé. Jag gick ut i hallen och drog ner alla ytterkläder från krokarna och hängarna. Satte på mig en hatt och spelade allan ballan framför steron. Snurrade huvudbonaden på ett finger och tänkte återigen på Sällskapsresan. Ville vara Nalle i Snowroller, kunna ringa till jobbet nästa vecka och säga att jag glömt snökedjorna. Skulle stöna lite så där upptaget/irriterat/sömndrucket och sedan somna om bredvid okänd tjej. Inte Majken. Hon brukade alltid känna sig "fipplig", hennes ord inte mitt, efter den afrikanska danskursen på torsdagar. Jag brukade hålla emot så gott jag kunde men till slut fick hon "fippla" av sig mot mig. Grät ofta efter dom stunderna. Ville vara Nalle. Ibland Rudi, trots att han aldrig fick Gullan på riktigt. Gick för att titta till katterna. Deras ögon lyste ondskefullt i garderobens mörker. De kunde gott stanna där inne ett tag till. Kastade in en oöppnad kondom till dom. Nu kunde Majken glömma "fipplandet" på torsdag. Skyddstillgångarna var ju tömda. Började närma mig somrumsdörren då jag hörde ljud från garderoben. Slet upp dörren och var på väg att be dom hålla käften då jag såg att den hankatten såg onaturlig ut i ansiktet. Tog upp den och gjorde Heimlich. Upp kom kondomen och jag fick ett tacksamt ögonkast innan jag slängde in den gamle i garderoben igen.

Ut i köket och in i kylen igen. Hittade svartsoppa från Mårten Gås-firandet ifjol. Blev sugen och slevade i mig med god aptit. Kom att tänka på smittorisken och sprang runt i panik i en kvart. Ringde sjukvårdsupplysningen och en sköterska som säger att gäss vanligtvis inte har HIV. Kände mig lite lugnare och frågade om inte hon också brukar blanda ihop Mårten Gås och Mickelsmäss. De är ju båda djur och från samma saga. Jo, säger hon, lite förvirrande är det nog. Sedan blev hon vrång och lade på. Började tänka på hur jag bemöter folk och satte mig i soffan. Somnade.

Ny dag. Satte på tv:n och tittade på dagarna av våra liv. Hittade ingen som har samma kroppsform som jag och blev förbannad. SMS:ade in till tv-ombudsmannen och frågade om det ska vara på det här viset. Inget svar.