När jag ser bakåt
Helgens början spenderades hemma hos Madelene och Pontus i Gröndal. Vi hade en skön G med vin och "vem är jag". När jag väl åkte hem på lördag kände jag mig lite vilsen. Var hemma ett tag och ladda med "Andra Chansen" innan jag tog tag i mig själv och tog saken i egna händer. Jag gick till Kalmar och träffade allsköns gamla godingar och tillsammans styrde vi kosan mot ÖG för lite gasque och lite dans.
Idag, däremot, har varit den sämsta dagen på länge. Jag har fått höra att jag borde bli sparkad från klubbprojektet, att jag är dissig, att jag har pissat på entusiasm...att jag helt enkelt är en vidrig person. Efter dessa bannor försökte jag jobba bort det på kalmar men det har verkligen legat och grott i mig.
Som extra grädde på ångest moset fick jag beskedet att min ögonblickliga förälskelse, finskan, åker hem igen den 30:e. "Allting är försent, försent för vin, försent för kärlek ren som snö".
Försent för Edelweiss.
Kommentarer
Postat av: M
Du är så långt ifrån vidrig man kan komma!
Postat av: leylla
Fan vad folk är värdelösa. Jag kom på för ca en månad sen (ja jag vet, jag är lite retard) om hur klockren du är och att jag alltid blir glad av att träffa dig.
Klubben kommer inte vara ett skit utan dig, så låt ingen köra över dig. Och dissig? Kunde de inte komma på något lite mer sanningsenligt om de ska kalla sig saker? Jag tycker iaf att du är rar.
Postat av: d
du är inte vidrig! heja dig axel!
Postat av: axel
härligt med lite support! tack ni fina människor.
Trackback
