Axel Vinter Persson

(ca: 06:30) Jag vaknar av att väckarklockan pockar på uppmärksamhet. Av dubiösa anledningar har jag bara fått mig 3 timmar av sömn, dels pga nerver och dels förlagsprat kvällen innan med en semi-mytoman.

(ca: 06:55) Gör mig i ordning och beger mig iväg mot stationen med Kristian Anttilas "Tom Petty" i lurarna.

(ca 07: 15) Anläder till centralen i sthlm. Köper en croissant och en kaffe och börjar leta efter hållplatsen varifrån linje 56 går. Efter ett smärre nervsammanbrott av letande i blindo hittar jag till slut hållplatsen. Slänger hälften av kaffet i ren begeistring och stiger på bussen.

(ca: 08:40) Kliver av vid SvT-huset och ringer Maria och Kattis som meddelar att de blir försenade. Tar det lugnt med en cigg utanför entrén innan jag trycker i mig croissanten och går in. Väl inne får jag direkt syn på mina medtävlande. Alla sitter mer eller mindre spända i foajén och läser en bok eller försöker skämta bort den nervösa atmosfären.

(ca: 08:52) Våra "guider" anländer och kör upprop på oss. Alla är närvarande utom en viss Johan, som ingår i min grupp.
Vi går igenom säkerhetsspärren och ned till själva innanmätet av Sveriges fria televison. Det blir uppräkning igen och en assistent som kallas Kricke går igenom våra namn, orter och fritidsintressen. En väldigt sympatisk kille, Kricke, han hade den goda smaken att bära en rock-a-billy-frisyr och rosa jeans.

(ca 09:15) Kricke är klar och en efter en skickas vi till sminket. Jag går och letar efter Maria och Kattis, min kära publik för dagen. Jag hittar dom i ett av husets mysiga rökrum och hinner chit-chatta lite snabbt innan jag stressas in i sminket.

(ca: 09:58) Vi slussas in i studion och en producent förklarar hur hela programmet och tävlandet går till. Rickard Olsson går runt och skakar hand med oss. Jag hinner ändra uppfattning om honom under de få sekunder vi pratar. Trevlig och lagom bitsk. Nästan som en dryg storebror men som ändå fattar när det är allvar och inte.

Slut på del 1.